Att hylla kreativitet och visa på vilken superkraft kreativitet kan vara när det kommer till att skapa förändring har nog aldrig varit viktigare än just nu. Därför var det glädjande att se Cannesfestivalens större diversifiering i utbud och events samt den stora spridningen bland årets pristagare – allt från Island, som tog sitt allra första lejon, till Kazakstan och allt däremellan.

Överlag när det gällde hållbarhetsfrågorna var det märkbart lite som handlade om klimat och hållbarhet, medan temat social hållbarhet genomsyrade både bidrag, event och debatter i Cannes. Glädjande, men också en aning nedslående att inte fler hade plockat upp kopplingen mellan de två.

”Vi lever i den intressantaste tiden någonsin just nu”, för att citera den minst sagt kontroversielle och ifrågasatte Elon Musk.

Men för att denna intressanta tid ska leda till en positiv och hållbar framtid måste vi jobba tillsammans på ett större plan där hållbarhet i sin bredaste form, både klimatmässig, social och ekonomisk, är det vi utgår ifrån.

Jämställdhet lönar sig, det vet vi, men det går för sakta – fortfarande går 76% av alla priser till manliga arbetsgrupper.

”Awards, like it or not, are the currency of our industry”. Roshanak Fatahian, grundare av All of us och diversity & inclusion officer på Nord DDB presenterade rejält nedslående siffror i den Europeiska studie som EACA gjort kring jämställdheten i branschen.

AI var ju såklart en del i nästan allt på festivalen även i år, och här finns såklart en enorm potential samtidigt som vi måste vara uppmärksamma på riskerna. Fokus 2024 var mer praktiskt inriktat, mer kring den faktiska tekniken och användandet av densamma i stället för att prata AI rent generellt som var temat på fjolårets evenemang.

Men kan AI också bidra till en ökad diversifiering, eller ökar bara stereotyperna?

En frågeställning som plockades upp i flera debatter på festivalen. Personligen tycker jag att det här tar upp en sida av AI som borde diskuteras mer, både utifrån den positiva påverkan som AI kan ha men också vilka risker vi måste vara medvetna om. Här är det oerhört viktigt att säkerställa mångfald och olika perspektiv i de kreativa teamen så att de som använder AI, också tränar AI att prioritera inkludering och empati. Genom att skapa AI-verktyg kan också de som har svårt att uttrycka sig eller tampas med andra utmaningar få verktyg som hjälper dem att nå fram och på så sätt berika med tidigare icke-artikulerade tankar och idéer.

Innovationerna var oräkneliga, men några exempel var bl.a. ”Pink chip”, ett banbrytande finansiellt index som visar på den faktiska positiva effekten och styrkan av kvinnligt ledarskap, ”The move to -15”, ett globalt initiativ från DP World för att mildra klimatförändringarna och spara energi genom att höja standardtemperaturen för frysförvaring från -18 grader till -15 grader, ”Room for everyone”, en datadriven lösning som skapade win-win för både ukrainska entreprenörer och etablerade polska företag, samt det otroliga i ett fjärrdiagnostikverktyg som kan upptäcka diabetes via rösten.

– ett tema som stack ut i årets festival. Här pratades det om hur vi kan bryta förlegade och hårt cementerade stereotyper inom sportvärlden, en värld som traditionellt varit förbehållen en mer klassiskt manlig pubik. I allt från den fantastiska ”WoMens fotball”,  som lyfter det självklara faktum att damfotboll är minst lika gastkramande spännande som herrfotboll, ”Runner 321”, ett ikoniskt nummer för att krossa barriärer och synliggöra  löpare med Downs syndrom, till ”We are Ayanda”, den otroliga dokumentären om Ayenda FC, det nationella tjejlagets flykt från Afghanistan och rätten till självbestämmande.

Ett ord som poppade upp lite här och där och jisses vad bra det kan bli när  varumärken har modet att faktiskt lyssna på och bjuda in till samarbete med sin målgrupp. En försmak av denna trend såg vi t.ex. i fjolårets Skittleskampanj där Skittles gick ut och bad om ursäkt för borttagandet av mångas favoritsmak lime. Årets festival bjöd bl.a. på kampanjen ”Thanks for co-creating” från Coca-cola där de hyllade alla de gatuartister som gjort sina varianter på deras flaska och logotyp. För att inte tala om Xboxs ”The everyday tactitican” där vi får följa hur en persons taktiska gamingspelskunskaper leder ett riktigt lag till framgång.

I år kunde vi konstatera att de vinnande bidragen lekte med och väckte en hel  palett av olika känslor varav många tog avstamp i humor av olika slag men även glädje, empati, triumf och t.o.m äckel fanns med i paletten. En välbehövlig svängning tillbaka till den fundamentala känslomässiga attraktionen (basal och mänsklig) från en informationstung och ibland fruktansvärt torr och tråkig period. Ett oerhört berörande exempel på hur humor, om än med en svart underton, skapar engagemang är kampanjen ”Assume that I can”, som på ett effektiv sätt lyfter fram men också bryter fördomarna kring Downs syndrom.

”It’s all about humans” 

– Ilon Specht.

Ilon Specht, den legendariska kvinnliga copywritern som skrev ”Because I’m worth it” kämpade hela sitt liv för denna till synes enkla sanning. Ilon, som gick bort bara några veckor innan festivalen hyllades med en finstämd dokumentär där människan Ilon gick genom duken rakt in i hjärtat.

För allt handlar om människor, och som människor är vi alla olika med olika referenser, tankar och förutsättningar. Men vi är alla människor, olika och lika. De bästa idéerna i Cannes visar oss att det är vi människor som tillsammans skapar den värld och den framtid vi vill ha.

Ensam är stark, men tillsammans är vi så mycket starkare. En enkel sanning, men också stor. Det är med kreativitet som vi kan föreställa oss den framtid som vi vill ha och det är de berättelserna som gör att vi också kommer kunna skapa den framtiden. Här har kreativiteten i Cannes och hela den kreativa branschen ett stort ansvar att ta tillvara den diversifierade, inkluderande och positiva drivkraften i riktigt bra kommunikation och kreativitet. Kreativitet som gör att vi kan skapa den morgondagen vi vill ha.

Tillsammans.