AI och rättsläget 2023

AI-genererat material kan inte få upphovsrätt.

Upphovsrättsligt skydd kan endast ges till fysiska personer. Det är sen gammalt.

Dock kan ett verk som skapas med hjälp av AI få skydd om tillräckligt ”mänsklig kreativitet” är inblandad. Men att bara skriva en prompt till AI:n om vad den ska göra är inte tillräckligt.

Därtill kan AI skapa alster i samma stil som kända konstnärer eller författares. Men stil, manér osv är ju inget som omfattas av upphovsrätt. Det är också sen gammalt.

AI och rättsläget

Alltså. Det är inte solklart. Långt ifrån.

AI-modeller, tränade på stora mängder data från internet, kan skapa text- och bildmaterial som till synes ser ut vara resultat av mänskligt skapande. Så är redan denna träning i strid med de upphovsrättsliga reglerna?

Den upphovsrättsliga fundamentala grundregeln är ju att den som skapar ett upphovsrättsskyddat verk också har rätt att bestämma vem som därefter ska få använda det och hur. Alltså borde det vara enkel logik att AI-företag bara får träna sina modeller på sådant tillåtet material. Men den 1 januari 2023 infördes nya EU-regler som gäller undantag för material som används för ”text- och datautvinning”. Regeln gäller data som samlas in och analyseras automatiskt i syfte att generera information, vilket kan inkludera AI-modeller. Undantaget borde alltså tillåta användning av befintliga verk så länge inte upphovsrättsinnehavaren uttryckligen säger nej. Å andra sidan tillkom denna lag innan, exempelvis, ChatGPT lanserades i slutet av 2022. Men AI-företagen hävdar, inte oväntat, att om det sker en kopiering så omfattas den av de nya reglerna för text- och datautvinning.

EU:s AI-förordning – världens första AI-lagstiftning

Härom veckan (6-8 dec 2023) slutförhandlades EU:s AI-förordning, den första riktiga AI-lagstiftningen i världen. Den kommer framför allt reglera hur AI får användas i situationer som innebär hög risk för samhället och enskilda individer. Hit hör AI som används i undervisning, av domstolar, inom kritisk infrastruktur, för övervakning, vid anställningar och migration.

Så sent som i somras föreslog EU-parlamentet att också regler kring generativ AI, som exempelvis ChatGPT, skulle inkluderas i AI-förordningen med bl a krav på att märka innehåll som genererats av AI, krav på att utforma systemet för att förhindra att den genererar olagligt innehåll och krav på offentliggörande av de upphovsrättsskyddade data som används för träning av verktyget. Ett sådant krav på transparens skulle möjliggöra för upphovsrättsinnehavare att kunna bevisa att deras material använts. EU-parlamentet ville se regleringar för så kallade ”foundation models”, exempelvis ChatGPT.

Förordningen delar in AI-system i fyra riskkategorier; minimal, begränsad, hög och oacceptabel risk.

En del av överenskommelsen innebär – som det verkar – krav på att grundmodeller som ChatGPT och allmänna AI-system (GPAI) ska uppfylla krav på transparens och öppenhet innan de släpps på marknaden inklusive utarbetande av teknisk dokumentation, efterlevnad av EU:s upphovsrättslagstiftning och detaljerade sammanfattningar om innehållet som använts för att träna systemen.

De nya reglerna kommer tidigast att vara implementerade 2025, givet att man hinner få till ett slutgiltigt förslag, klart för omröstning under våren och innan parlamentsvalet i juni.

Så ja, rättsläget är fortsatt något oklart.

Den viktigaste frågan för byråer

Och den viktiga frågan för byråer – som har till uppgift att kreera innehåll på uppdrag, och som jag skrev om redan i februari 2023 – kvarstår alltjämt. Eller är egentligen två separata frågor;

– vad gäller för det upphovsrättsligt skyddade material som AI på ett eller annat sätt nyttjar? Dvs för själva input i AI-verktyget. Alltså den fråga jag fokuserar på ovan.

– omfattas det AI-genererade materialet överhuvudtaget av upphovsrätten? 
Och om inte, betänk nästa steg; om byrån använder AI-genererat materialet i en kampanj, då kan ju andra också använda materialet, eftersom det ju saknar upphovsrätt. Som byrå riskerar man alltså att inte kunna hävda ensamrätt till det AI-genererade materialet. Och hur påverkar det betalningsmodellen? Riskerar byrån att sälja material som varken byrå eller kund i slutändan kan hävda upphovsrätt till? JA, är det raka svaret. Och om detta har jag redan skrivit på våra medlemssidor.

Sista frågan är definitivt inte ställd och än mindre är svaret givet. Så håll fortsatt koll på våra medlemssidor!

Önskar er en så icke artificiell GOD JUL som möjligt!

Och ett lästips över (eller under) silltallriken:

Senast uppdaterad 15.02.24

Publicerad 19.12.23

Juridik

Medlemssida Juridik

Alla medlems­företag i Sveriges Kommunikations­­byråer kan utan kostnad få juridisk rådgivning av förbundsjurist Christina Nylander, när det gäller relationen till kunder och underleverantörer. På denna sida kan du navigera till flera olika juridiska kapitel speciellt framtagna till dig som medlem för att underlätta ditt arbete.