20 år som förbundsjurist
Christina firar 20 år som förbundsjurist på Sveriges Kommunikationsbyråer!

Hur började din karriär, och vad fick dig att fastna för marknadsrätt?
Från början hade jag ju egentligen siktet inställt på att bli journalist eller kommunikatör, men hamnade som 19-åring på en reklambyrå och snubblade då rakt in i de juridiska aspekterna på marknadskommunikation. Jaaaa, ARU (Ansvarig Reklamutgivare)! Kan man tänka sig, säger Christina med ett skevt leende.
Intresset för just marknadsrätt, immaterialrätt och medierätt slog rot, och efter juristexamen och därefter 10 år som jurist och advokat på Advokatfirman MarLaw samt författare till flera böcker inom marknadsrätt och medierätt, var det sen mer eller mindre givet, berättar hon vidare, att hon tog uppdraget som förbundsjurist på Sveriges Kommunikationsbyråer när hon fick frågan. Och resten är historia som man brukar säga.
Ja, cirkeln slöts när jag själv började undervisa på ARU- och VARU-utbildningarna. Nästan skrattretande, när man tänker efter!
Under dina 30 år som jurist inom kommunikationsbranschen, vilka har varit de största förändringarna inom juridiken, och hur har dem påverkat ditt arbete?
Den transformation som branschen genomgått i och med digitaliseringen, EU-medlemskap, tillkomst av sociala medier, influencer marketing osv har ju inneburit att regelmassan är otroligt mycket mer omfattande idag jämfört med för 20 år sedan. Men min räddning i min roll som rådgivare, har antagligen varit att regelmassan vuxit över tid och att jag kunnat göra mer och mer på rutin med vänsterhanden, samtidigt som högerhanden haft fullt upp med att vända blad i alla nya regelverk.
Även förbundets breddning avseende discipliner har varit en utmaning. Den tydligaste förändringen skedde så klart redan för 15 år sedan när Sveriges Reklamförbund blev Sveriges Kommunikationsbyråer, men har fortsatt också inneburit utmaningar när det gäller att lyckas med att kunna serva ett bredare spektrum av medlemsföretag.
Vilka juridiska frågor har varit mest återkommande för våra medlemmar?
Väldigt mycket grundläggande marknadsrättsliga frågor. Mycket upphovsrättsliga frågor, både gällande uttaget i själva kommunikationen, men också i relationen till uppdragsgivaren och den upphovsrättsliga övergången/rättigheterna till framtaget material. Också de alltid återkommande frågorna om namn- och bildutnyttjanden.
Kan du berätta om ett särskilt minnesvärt fall eller projekt under din karriär som du tycker definierar hur juridik och kommunikation samspelar?
Det är egentligen inte några enskilda fall, mer av ett pågående projekt. Nämligen att hela tiden vidareutveckla och hålla ARU- och VARU-utbildningarna relevanta och tidsenliga. Dessa utbildningar är ju väldigt praktiskt inriktade och hela tiden med utgångspunkten i verklig och förekommande kommunikation. Det är också så himla roligt att vid dessa tillfällen få träffa alla duktiga medarbetare på våra medlemsföretag. Att få stöta och blöta tillsammans.
Du representerar Komm som ledamot i Reklamombudsmannens styrelse samt är även styrelseledamot i NDM samt i ICC:s marknadsföringskommitté. Hur samspelar dessa och vad inspirerar dig mest i ditt arbete?
Alla dessa har ju till syfte att manifestera näringslivets egenåtgärder och självregleringen som ett effektivt sätt för en schysstare marknadskommunikation. NDM är dessutom ett värdefullt forum för Komm, som del i svenskt näringsliv, att få samråda med andra näringslivsorganisationer samt att årligen ha samverkansmöten med Konsumentverket, som ju är tillsynsmyndighet i många situationer. För mig personligen är det extremt viktigt att få träffa och nätverka med andra jurister, då jag ju annars och till vardags sitter helt ensam med alla möjliga – och omöjliga (blink, blink) – frågor.
Min främsta inspirationskälla är ”mina” medlemmar. Att dom aldrig tröttnar på mig. Och vice versa.
Vilka trender ser du framåt inom juridiken för kommunikation, särskilt med tanke på nya teknologier som AI och högre krav på hållbarhetskommunikation?
Framför allt ser jag överregleringen inom EU. Inte minst gäller detta hållbarhets-/miljö- & klimatpåståenden. Vi måste självklart försöka hitta en väg framåt i detta, så att inte regleringen får motsatt effekt än den man önskar från lagstiftaren. Dvs att man istället aktivt avstår från att kommunicera miljö- och hållbarhetsfördelar, just för att processen blir för svår, tidskrävande och kostsam.
- AI-frågan är omfattande och rymmer många delar. Förenklat kan man säga att jag fokuserar på två huvudfrågor;
- – vad gäller för det upphovsrättsligt skyddade material som AI på ett eller annat sätt nyttjar? Dvs för input i själva AI-verktyget.
- omfattas det AI-genererade materialet överhuvudtaget av upphovsrätten?
Det gör det inte som det ser ut nu, och vad blir konsekvensen när byrån använder AI-genererat materialet i en kampanj. Som byrå riskerar man alltså att inte kunna hävda ensamrätt till det AI-genererade materialet. Hur påverkas betalningsmodellen? Riskerar byrån att sälja material som varken byrå eller kund i slutändan kan hävda upphovsrätt till? Ja, sådana frågor är inte positivt för min allt mer tilltagande sömnlöshet, säger Christina med sin karakteristiska ironiska ton.
Vilka råd skulle du ge till unga jurister som vill specialisera sig inom kommunikationsbranschen idag?
Stay away! Nej, skämt å sido. Men man måste vara medveten om att området rymmer tusen frågor. Allt kommunicerar ju, och de gamla spelplanerna med klar uppdelning av kommersiell respektive icke-kommersiell kommunikation gäller ju i allt mindre grad. I dag vävs allt mer och mer samman, vilket också innebär ytterligare svårare juridiska gränsdragningar. Så brett sinne och god analytisk förmåga. Och så måste man ju gilla … MÄNNISKORNA. De speciella människorna, avslutar Christina.
Som alltid är man inte säker på om hon är allvarlig eller inte.
Stort tack Christina för dina fantastiska insatser under dessa 20 år – vi ser fram emot många år till!