Dagboksanteckningar från Young Lions Competitions 2017

Vi anländer till Cannes ett par lördagar in i juni. Ekiperade för svensk sommar klibbar t-shirten på ryggen och vi biter oss i tungan för att inte klaga på den franska riviera-temperaturen. Det är första gången i Frankrike för oss båda.

På ett mingel två månader tidigare, på Getty Images Gallery i Stockholm, lästes våra namn upp som vinnare i Young Lions svenska uttagning i designkategorin. Upprymdheten från den aprilkvällen ligger kvar som en tyst förväntan om vad som ska hända. En av oss låter känslan sippra ut som ett spontant bubblande skratt som kommer att bli soundtrack för hela veckan.

Efter att vi lämnat av vår packning på det som generösa människor skulle kalla hotell, men vi kallar motell, kommer vi fram till Palais des Festivals et des Congrès. Här äger Cannes Lions-festivalen rum en vecka varje juni. Det är en imponerande byggnad vars ena sida blickar ut mot la Croisette, där designbutiker vi bara vågar fönstershoppa i trängs med stora lyxhotell. Palatsets andra sida angränsar precis till stranden. Lyxyachter och horisonten är det enda som skymmer sikten till Algeriet.

Här låter vi lördagen och söndagen förflyta medan vi inväntar briefingen för Young Lions designtävling. Vi sitter på terrasser och lyssnar på föreläsningar om Legos sociala medier-resa, vi äter mat som verkar bestå av 50 procent pasta och 90 procent parmesan, vi tar fel buss hem och får promenera i skymningen genom bostadsområden med prunkande övervuxna trädgårdar och andra vilsna turister.

Klockan fyra på söndagen tränger vi ihop oss i palatsets källare tillsammans med 42 personer från hela världen som alla tävlar för att vinna ära och berömmelse för sitt land, eller kanske en liten sprakande guldstjärna i CV:t och en notis i branschpress. Vi får veta att vi på 27 timmar ska skapa en grafisk identitet som binder samman FN:s kvinnoorganisation UN Women’s alla initiativ och kampanjer till en visuell helhet. Vi känner fysiskt hur klockan börjar ticka samtidigt som kuggarna i hjärnan stannar av.

Vi förlägger vårt kontor till lyxhotellet Majestics uteplats, så hundratals kronor fattigare och en liten drink rikare, fortlöper kvällen med oändliga överläggningar kring briefen. När en av oss finner sig själv på mage på jakt efter ödlor, bestämmer vi oss för att återuppta arbetet under morgondagen.

På själva tävlingsdagen blir vi tilldelade ett arbetsutrymme. Om mirakel har skett tidigare så är det inte i ett litet bås med två pallar, en dator och en svensk flagga utskriven på ett A4-papper. Men vi kavlar upp våra bildliga ärmar och försöker skissa fram ett manér. Stämningen i källaren är hektisk men tyst. Nervositeten gör sig hela tiden påmind som ett svagt illamående som inte försvinner förrän vi lämnar in vår lösning. Vi är missnöjda med resultatet, men lättade att det är över.

Samma kväll anordnas det officiella Young Lions Partyt. Här skålar vi med våra landsmän som tävlat i kategorierna Print och PR och när insikten slår oss att vi ska vara kvar här i fem dagar till så bleknar betydelsen av vår haltande tävlingsinsats.

Resten av veckan tillbringar vi nästan uteslutande på och runt Cannes Lions festivalområde. När vi inte lyssnar på föreläsningar om hur kvinnor porträtteras i reklam (spoiler alert: dåligt) eller om storytelling med grundaren av podcasten Serial, så hänger vi på stranden. Längs vattnet har företag som Facebook, Youtube och Twitter egna privata stränder där det hålls seminarier och andra aktiviteter. Vi trängs med reklamare från Stockholm, Paris och Dubai, och njuter av lugnet som infinner sig när solen värmer, saker är gratis och vardagen ligger en vecka bort. Vi leker runt i havet när en man flyter fram till oss för att knyta affärskontakter. Han simmar diskret men bestämt vidare när han hör att vi är här för Young Lions-tävlingen. Vi skrattar och menar att vi ju faktiskt är framtiden.

Mitt i allt får vi det bekräftat för oss att vi förlorat tävlingen. Men när vi ser förvåningen och lyckan hos vinnarna är det svårt att inte glädjas med dem. Grattis Irland! Vi stänger snabbt ner vår Instagram-livesändning och glömmer tävlingen. För vi är för upptagna med att mingla med prisbelönta kreatörer, gå på prisutdelningar och sitta på myllrande franska uteserveringar.

Och vi ska ju förstås tävla nästa år igen.

Sara Eriksson, designer
Victor Lund, motion designer
http://www.strateg.se/